Den 18 november seglade vi till Teneriffa. På vägen fångade Mikael den största fisken hittills, en Dorado. Han tog den på sitt spö med ett hemmafixat rosa bläckfiskdrag. De är fantastiskt turkosblå men förlorar tyvärr färgen när man tar upp dem.

Tiden börjar bli knapp och nu handlar det om förberedelser för överfarten. Vi har bunkrat med diverse konserver under hela färden men nu börjar det handla om mer eller mindre färskvaror. Vi hade ingen aning om att det fanns både mjölk och grädde med lång hållbarhet som inte behöver vara kylda. En stor lättnad då det är produkter som annars tar stor plats i vår lilla kyl. Vi har satt upp ett nät i taket för att få mer utrymme för frukt och grönt. Efter historier om apelsinsaft då nätet trycker sönder frukten har vi bestämt oss för att lägga en handduk i nätet. Vi har räknat ut att vi vill ha ca 48 liter dricksvatten utöver våra 240 liter som ryms i vattentanken. Kanske lite mer vatten till extra duschar om det får plats. Alla batterier ska laddas, sista tvätten ska tvättas, diesel ska fyllas och mat förbereds så gott det går för de första dagarna då den passagen kan bli tuff. Mätt upp ingredienser för bröd i påsar för att lätt kunna baka bröd i vår omniaugn under färden om vi får lugnt väder.

I Brighton installerade vi en ny VHFradio och betalade en tekniker för att ta reda på om det inte var antennen det var fel på istället för radion. Det visade sig att britten inte alls kollade antennens funktion. När Mikael klättrade upp i toppen av masten upptäckte han att antennsladden inte ens var ansluten till antennen i toppen av masten. Man bör nog akta sig för inkompetenta tekniker och det är bra att kunna en del själv och framför allt vara med när de jobbar. Under de sista dagarna har vi fixat en ny antennsladd genom masten och det verkar fungera bra igen.

Planen är nu att gå den 23e november från Tenerife, Santa Cruz. Rutten blir ner mot Kap Verde men om allt går bra går vi strax norr över direkt västerut mot St Lucia. Är den första biten jobbig går vi in till Kap Verde. Målet är att vara framme vid St Lucia innan jul. Är det så att vi är snabba kanske vi stannar på Barbados innan vi går mot St Lucia. På vägen har vi sällskap av den Australiensiska båten Bambi som transporteras av kaptenen Kamil som kommer från Polen. Med har han tre passagerare, en spansk, fransk och skotsk. Deras båt är snabbare så vi får se hur länge de orkar vänta på oss. Ungefär samtidigt går även den svenska båten Galicia, som vi första gången träffade i Brighton, som vi ska försöka ha radiokontakt med på vägen.

Vi känner oss redo att ge oss ut på det öppna blå! Ni hör av oss igen när vi är på andra sidan.

Vi stannade i Arrecife till den 5e november då vindarna lugnade sig och vi kunde börja gå söderöver. På vägen kände vi ett behov av en dag på stranden så vi seglade ner till Punta Papagayo, nära Playa Blanca. Där lade vi oss på svaj i mörkret och vaknade upp dagen efter i solsken utanför en fantastisk sandstrand med vulkanklippor på var sida. Vi tog dingen in till land flera gånger under dagen och snorklade. Det behövdes för att splittra tankarna just denna dag då min kära far låg på sjukhuset för sin andra hjärtoperation. Det var inte förrän sent på kvällen vi fick reda på att operationen var lyckad. Det var en otrolig lättnad att veta att han mår bra innan vi åker över Atlanten.

Från Punta Papagayo seglade vi ner till Gran Tarajal, Fuerteventura. Även här kom vi fram sent och det hade börjat mörkna när vi ankrade i viken utanför. Gran Tarajal är en liten stad och från håll verkade det som en galen turiststad då ett tivoli hördes över hela viken. När vi kom iland dagen efter visade det sig vara en mycket trevlig liten by. Hamnavgiften var billig, det finns bra internetcaféer och en av de bästa mataffärer vi varit inne i. Laddade med ytterligare konserver och dricka.

I Gran Tarajal träffade vi även Birgitte och Manfred från den tyska båten Azzurra som vi även träffat som hastigast i Safi, Marocko. Vi gick ut och åt en fantastisk fiskmiddag på en restaurang nära hamnen som inte såg mycket ut för världen men var fullsatt varje kväll.

Den 10e november seglade vi vidare till Las Palmas, på Gran Canaria. Vi kom fram dagen efter och valde att ankra utanför hamnen då det var galet många ARC (Atlantic Rally for Cruisers) båtar inne i hamnen. ARC+ lämnade Las Palmas den 10e för att segla mot Kap Verde men det var ändå hundratals båtar kvar för den vanlig ARC turen som avgår den 24e november mot St Lucia, Karibien. Las Palmas var stället att åka till för att få tag på båttillbehör. Längs med kajen finns allt som behövs (förutom gasol till köket som verkar omöjligt att få tag på, men det visste vi sen innan). Första dagen var lite absurd då vi hade tre saker på ”att göra listan”. Handla, tvätta och hitta en avgaskrök. Den fösta butiken vi gick in i för att kolla pris på avgaskrök var den som Mikael redan förbeställt en krök till. Vi gick vidare och längs vägen fanns en tvättomat. Därefter kom en kille fram från Hiper Dino och berättade var mataffären låg och att de hade hemkörning till båt om man handlade över 60 Euro. Allt serverat! Vi ångrade vårt kämpande och letande efter prylar tidigare på seglatsen. Vi skulle väntat tills vi kom till Las Palmas så hade resan varit smidigare.

Mikael har servat motorn och ordnat så att det kommer dit en ny djupmätare, på garantin, då vi haft problem med den på större djup än 20 meter. Vi har handlat dykskor till mig, 12 volts lampa för att lysa upp närvaron på Atlanten, liten ficklampa till vår ”grab bag”, fiskeprylar för STORA firrar och diverse (inte lika roliga men) nödvändiga prylar. Vi var stammisar på en av båtprylbutikerna i Las Palmas.